Feed aggregator

Jag har satt ihop en liten skrift med titeln ”Legalisera cannabis – en introduktion”. Finns att läsa/ladda ner här. Läs och sprid den gärna!

Som titeln säger är den tänkt att fungera som en introduktion för den som vill delta i debatten om den svenska narkotikapolitiken. Den innehåller ett konkret förslag på hur vi bör avkriminalisera och legalisera:

• Avkriminalisera brukarna av all narkotika. Bruk, innehav och odling av rimliga mängder för eget bruk ska inte straffas. Det räddar liv och sparar polisresurser.
• Legalisera cannabis så att det kan säljas under reglerade former, till exempel på Systembolaget. Det tar bort ett antal miljarder av gängens inkomster.

Skriften är en sammanställning av sju stycken krönikor som tidigare har publicerats här på Cannabis i Fokus. Min förhoppning är förstås att politiker och debattörer ska ta sig tiden att läsa den innan de ger sig in i debatten. De behöver inte hålla med, men de får väldigt gärna läsa den. Då kan den fortsatta diskussionen ske på en högre och mer givande nivå.

Krönikorna som ingår i skriften är:

1. Kriminaliseringen av narkotika är ett enormt – och misslyckat – socialt experiment

Experimentet med att försöka utrota narkotikan med poliser och straff har misslyckats fullständigt. Istället för ett narkotikafritt samhälle har vi fått EU:s högsta narkotikadödlighet och dagliga skjutningar mellan rivaliserande kriminella gäng. Det är en direkt följd av dagens katastrofala narkotikapolitik.

2. Avkriminalisering och legalisering – vad är vad och varför?

Avkriminalisering av alla droger betyder att polisen slutar jaga vanliga brukare. Legalisering av cannabis betyder att det får säljas lagligt under reglerade former, till exempel på Systembolaget. Sverige behöver göra bägge reformerna.

3. Avkriminalisera narkotikabruk på rätt sätt

Avkriminalisering av narkotikabrukarna räddar liv och spar polisresurser. Rätt gjort betyder det att vi avkriminaliserar brukarna av alla droger, även de tyngsta, så att de vågar söka hjälp om de behöver det. Bygg ut beroendevården, tillåt innehav och odling för eget bruk, och rensa straffregistret från domar som bara rör eget innehav och bruk.

4. Legalisera cannabis på rätt sätt

Legalisering av cannabis tar bort gängens basinkomst. Det kommer inte ta bort alla inkomster från gängen, men det är en början. För att reformen ska bli så bra som möjligt ska vi lära av erfarenheter från Kanada och USA. Det ska vara billigare än olagligt, även starka sorter ska finnas, 20 års åldersgräns, ingen ransonering, många försäljningsställen, måttfull reklam, tydliga varudeklarationer och rimligt enkelt för leverantörer. Då kan legaliseringen få stor effekt på gängens inkomster snabbt.

5. Avkriminalisera hemodling av cannabis som ett första steg

Om vi ska lyckas bryta nyrekryteringen till gängen måste vi slå mot deras inkomster. En åtgärd som vi kan genomföra mycket snabbt är att avkriminalisera hemodling av cannabis för eget bruk. Det är antagligen inte riktigt lika effektivt som en legalisering, men det skulle vara ett rejält första steg i rätt riktning. Och det kan börja ta pengar från gängen redan ett par månader efter att lagändringen är klubbad.

6. Avkriminalisering av narkotikabruk räddar liv i Portugal

Sverige har EU:s högsta narkotikadödlighet, medan Portugal har bland EU:s lägsta. Medan Sverige är det EU-land som straffar flest brukare i förhållande till befolkningen gick Portugal motsatt väg för 20 år sedan. Man valde då att avkriminalisera brukarna och satsa på vård istället för straff. Den svenska politiken har lett till att vår narkotikadödlighet är bortåt tio gånger högre än Portugals. Men nykterhetslobbyisterna vill för allt i världen inte att vi lär av Portugals framgångar, och har hittat listiga formuleringar för att kunna avfärda exemplet Portugal.

7. Kanadas legalisering av cannabis har halverat de kriminellas intäkter

Sedan Kanada legaliserade 2018 har de kriminellas intäkter från cannabis halverats. Det är en fantastisk framgång i kampen mot den organiserade brottsligheten. I Sverige gör nykterhetslobbyisterna vad de kan för att prata bort den kanadensiska framgången och blanda bort korten, men statistiken från Kanada talar sitt tydliga språk. Legaliseringen har fungerat, och genom att lära av Kanadas erfarenheter kan vi få den att fungera ännu bättre hos oss.

Naturligtvis finns det mycket mer man kan säga om Sveriges narkotikapolitik, och skriften innehåller också rikligt med länkar. Men förhoppningsvis kan skriften i sig tjäna som en introduktion till ämnet.

Läs pdf ”Legalisera cannabis – en introduktion”

Och sprid den gärna vidare. Sharing is Caring!

Inför pristak på el!

Det sätt som elmarknaden är reglerad på leder till absurda priser som kommer slå ut svenska företag och hushåll om inget görs. Så nu är det dags att vi gör något.

Sverige har två problem med elmarknaden. Dels har vi effektbrist ibland när det inte blåser. Det kan vi bara lösa genom att bygga kärnkraft, vilket tyvärr tar tid.

Men det allra mest akuta problemet är att elmarknaden är reglerad av staten på ett sjukt sätt, som gör att elpriserna skenar på grund av effektbristen. Trots att nästan all el i Sverige produceras för under 10 öre per kWh, kan priset för hushåll och företag närma sig 10 kronor per kWh. Det är helt orimligt.

De goda nyheterna är att regering och riksdag kan åtgärda reglerna för elmarknaden snabbt, utan att behöva vänta på att vi bygger mer planerbar effekt.

Sverige bör omedelbart:

• införa exportförbud på el när vi har effektbrist
• sätta ett maxpris på el i Sverige till exempelvis 40 öre/kWh
• ge statligt ägda Vattenfall och Svenska Kraftnät det allmännyttiga uppdraget att se till att vi har en stabil elförsörjning inom pristaket. Behöver de importera el som är dyrare än 40 öre ska de göra det, och låta ägaren (staten) ta förlusten.

På det här sättet räddar vi den svenska ekonomin från att krossas av elpriserna.

Den så kallade ”marknaden” för el är så långt från en fri marknad man kan komma. Den är ett oligopol som är reglerat i detalj av staten, men på ett dåligt sätt som gör att priserna skenar okontrollerat när det är brist på effekt.

Staten måste göra om regleringen omedelbart, så att inte reglerna leder till att svenska företag och hushåll slås ut, medan elbolagen håvar in miljarder.

El till stabila priser är en förutsättning för all ekonomisk verksamhet, och för hela den fria marknaden. Det är statens uppgift att reglera elförsörjningen så att resten av näringslivet kan överleva.

Det här är ett beslut som vi kan och bör ta nationellt i Sverige, nu så fort som möjligt. Vad EU eventuellt kan komma att ha för synpunkter spelar ingen roll. Det finns massor av regler som säger att ett medlemsland kan strunta i EU-regler under en nationell kris. Några duktiga jurister kan säkert hitta några bra paragrafer i EU-fördragen.

Och kan de inte det är det bara att vi struntar i vad EU säger. EU har ingen armé, så de kan inte tvinga oss att ödelägga vårt land för underkasta oss Bryssel.

Det är otroligt mycket jobb för ett utmanarparti att själva tvingas distribuera valsedlar till 6.000 vallokaler på valdagen

Med valsedelsskrivare i vallokalerna kan vi göra valen rättvisa mellan alla partier, samtidigt som vi behåller säkerheten i det manuella valsystemet med papper i valurnor.

Det finns mycket goda skäl att behålla grunden i valsystemet, alltså att det är fysiska valsedlar som räknas manuellt inför publik. Digital röstning är en dålig och farlig idé.

Men dagens svenska valsystem har brister:

• Medan riksdagspartierna får sina valsedlar utlagda gratis och automatiskt i alla vallokalerna, tvingas partier som (ännu) inte sitter i riksdagen själva betala för tryckningen av valsedlarna, och sedan själva lägga ut dem i de 6.000 vallokalerna på valdagen. Det är en orimlig orättvisa.
• Vi har problem med de handskrivna valsedlarna, som ibland är så otydliga att det blir en tolkningsfråga hur väljaren har röstat.
• Om man förtidsröstar på annan ort än där man är skriven kan man oftast inte personrösta, eftersom det är olika listor med namn i de olika valkretsarna.
• Synskadade förlorar sin rätt till valhemlighet, eftersom de måste ta hjälp av någon annan för att kunna rösta.
• Det är ett ofantligt slöseri med papper att det trycks hundratals miljoner valsedlar som aldrig används.

Ett förslag till lösning som framförs ibland är att ha en enda gemensam valsedel för alla partier. Så är det i ett antal andra länder. Men den lösningen fungerar inte i praktiken om väljarna ska ha rätt att personkryssa kandidater enligt den svenska vallagen. Vilka kandidater man kan kryssa beror på vilken valkrets man är skriven i, och totalt är det många tusen kandidater i riksdagsvalet för de olika partierna. Att trycka alla namn på alla valsedlar är inte praktiskt möjligt, så en sådan lösning skulle inte kunna uppfylla den vallag vi har idag.

Alla de här problemen går att lösa enkelt med modern teknik i form av valsedelsskrivare. Alla partier blir likvärdigt behandlade, alla valsedlar blir korrekta och entydiga, personvalet fungerar även vid förtidsröstning, synskadade kan rösta utan hjälp och pappersslöseriet upphör.

Rent praktiskt skulle röstningen gå till så här:

1. Väljaren går bakom skärmen och lägger sitt röstkort på en glasruta på valsedelsskrivaren, som läser av vilka val man ska rösta i (riksdag, region, kommun) och vilken valkrets och valdistrikt man hör till. Glasrutan är utformad så att skrivaren bara ser uppgifterna om val och valdistrikt, och inte några personuppgifter för den röstande. Det gör att man kan garantera anonymiteten.
   
2. Om man röstberättigad i riksdagsvalet visar skrivaren upp alla partier som ställer upp på en pekskärm. De partier som redan sitter i riksdagen kan visas överst, men alla utmanarpartier finns också med om man scrollar ner. Det gör det rättvist mellan partierna. Väljaren pekar på det parti hen vill rösta på.
3. På pekskärmen visas nu namnen på kandidaterna för det partiet i den valkrets som väljaren hör till. Väljaren pekar på den kandidat hen vill personrösta på (eller ingen alls).
4. Väljaren trycker på ”print”, och riksdagsvalsedeln skrivs ut.
5. Proceduren upprepas sedan för region- och kommunalvalen.

Valhemligheten är garanterad genom att skrivaren inte har några personuppgifter på den som röstar. Om man känner sig extra paranoid kan man upprepa proceduren hur många gånger man vill och skriva ut valsedlar för olika partier. Det är ändå bara den valsedel som man lägger i valkuvertet som räknas.

Synskadade kan använda valsedelsskrivaren utan hjälp genom att stoppa in ett par vanliga hörlurar i ett uttag i skrivaren. Skrivaren känner av det, och ger i så fall talad feedback som ser till att väljaren kan navigera sig fram till rätt parti och rätt person att kryssa.

När väljaren har skrivit ut de tre valsedlarna stoppar hen dem i valkuverten som vanligt. Resten av röstningsproceduren går till på precis samma sätt som idag, alltså att man lämnar kuverten till valförrättaren, som kontrollerar mot röstlängden och lägger kuverten i urnorna.

När vallokalerna har stängt sker rösträkningen på samma sätt som idag. Enda skillnaden blir att det inte längre finns några svårtolkade handskrivna valsedlar, eller valsedlar som hör till fel valkrets med fel kandidatlista.

Ett sådant här system skulle kosta lite grand att införa, men det rör sig inte om några astronomiska belopp. Valsedelsskrivarna behöver specialkonstrueras, men i princip handlar det ju bara om att bygga ihop en vanlig padda med en liten skrivare. Det behöver inte bli jättedyrt att upphandla, och när de väl finns kan de återanvändas i kommande val.

Det valsystem som vi har i Sverige idag är i huvudsak välfungerande, men det har brister i och med att inte alla partier som ställer upp i valet blir behandlade på samma sätt när det gäller valsedlarna. Förr i tiden kanske det fanns praktiska skäl för det, och att man kunde tycka att det var en rimlig avvägning även om det var orättvist.

Men idag finns teknologin att eliminera den här orättvisan mellan partierna. Då ska vi använda den. När det gäller att genomföra de demokratiska valen på ett rättvist och korrekt sätt, ska ett land som Sverige inte nöja sig med mindre än 10 poäng av 10 möjliga.

Läs också:

E-röstning är en dålig och farlig idé

Affischer från Förbudsomröstningen den 27 augusti 1922

Idag för 100 år sedan, den 27 augusti 1922, röstade svenska folket Nej till att förbjuda alkohol. Det är värt att fira. Den gången slapp vi det gangstervälde som USA fick uppleva vid samma tid, när de försökte skapa det alkoholfria samhället genom förbud. Men i Sverige idag ser vi precis samma gangsterkrig på våra gator som USA gjorde under sin förbudstid.

Därför är det intressant att titta på vilka argument som användes i debatten om ett svenskt ”rusdrycksförbud”, som det kallades då. Det visar sig vara precis samma argument som används i narkotikadebatten idag, hundra år senare. Den största skillnaden är att vi idag har ett historiskt facit på vilka av argumenten runt förbudet som var trams, och vilka det faktiskt låg något i.

”Kräftor kräva dessa drycker” är den mest kända affischen från förbudsomröstningen. Den ritades av min farfarsfar Albert Engström. Albert hade som sitt valspråk ”Tål intet ont i världen, men var glad åt allt gott”. Den här affischen innehåller båda delarna av valspråket. Med den bistra minen säger han bestämt Nej till ett skadligt politiskt förslag om förbud. Men samtidigt påminner han om att alkohol inte bara handlar om elände och misär, utan också är förknippat med många av de roliga och positiva stunderna i livet. Som till exempel den äktsvenska traditionen med kräftskivor.

I dagens debatt om cannabisförbudet förekommer motsvarande budskap. För de flesta som väljer att använda cannabis är det en positiv upplevelse, som tillför något till livet. Precis som det är för de flesta som väljer att använda alkohol. Varför ska skötsamma människor behöva riskera böter och prick i registret bara för att de väljer att ta en joint istället för en öl eller ett glas vin?

”Vore det inte väldigt najs om man kunde chilla i en park och röka en gås?” frågade Liberala Ungdomsförbundet i en uppmärksammad tweet.

Men förbudsivrarna håller förstås inte med, varken idag eller för hundra år sedan. De ser även oproblematiskt bruk som ett problem. De vill att samhället ska markera hårt mot det som de uppfattar som ondska, vare sig markeringen fungerar eller inte, och även om förbudet i sig har enorma negativa konsekvenser.

Ja-sidans affisch ”Vid vägskälet” är en bra sammanfattning av den världsbild som förbudsförespråkarna hade. Ett Ja till förbud mot alkohol förväntades leda till ett tryggt och lyckligt samhälle, illustrerat av en skötsam familj och en prydlig röd stuga. Medan ett Nej till förbudet skulle leda till ett Sverige dominerat av fylleri och misär, med fyllgubbar i varje dike.

Eftersom det var Nej-sidan som faktiskt vann kan vi utvärdera om förbudssidan hade rätt i sin skräckvision. Det hade den inte. Trots att alla idag kan köpa precis hur mycket sprit de vill på Systembolaget är totalkonsumtionen avsevärt lägre än den var för 100 år sedan, och det har blivit omodernt att supa sig redlös när man dricker. Attitydförändringar och människors egna sunda förnuft har räckt mer än väl för att förbudsivrarnas mörka förutsägelser om samhällets kollaps skulle visa sig vara helt ogrundade.

I dagens narkotikadebatt målar förbudssidan upp samma typ av skräckscenario om vi skulle göra narkotikapolitiken mindre repressiv. I Sverige lever vi fortfarande under influens av den legendariske förbudsivraren Nils Bejerot, som var övertygad om att det skulle leda till samhällskollaps om inte allt bruk av narkotika utrotades med så hårda metoder som behövdes.

Men idag, när bland annat Kanada och ett antal amerikanska delstater har legaliserat cannabis, ser vi att den förutsägelsen är lika ogrundad som förbudssidans förutsägelser 1922. Inga katastrofer har skett där cannabis har blivit lagligt, och ingen stat som har legaliserat har ångrat sig. Tvärtom har det folkliga stödet för legaliseringen ökat när den väl var genomförd, och människor med egna ögon kunnat se vad som (inte) händer.

Även Nej-sidan i förbudsomröstningen fokuserade i första hand på vad man förutsåg skulle bli negativa konsekvenser om motståndarsidan vann.

Tänk noga efter om Ni på Edert ansvar vill laga ett förbudsexperiment i vårt land.

• Smuggling
• Smyghandel
• Dunder
• Skräckvälde
• Lagtrots
• Störd hemfrid
• Spioneri
• Angiveri
• Elände

Tänk först – rösta sedan Nej!” var budskapet på en av Nej-sidans affischer.

”Dunder” betyder i det här sammanhanget dålig, kanske giftig fulsprit. Man varnade också för arbetslöshet när bryggerier och destillerier skulle tvingas stänga, och höjda skatter när staten skulle gå miste om skatteintäkterna från den lagliga alkoholhanteringen.

Även här har vi hundra år senare facit i hand och kan utvärdera argumenten. Inte i Sverige, eftersom Nej-sidan vann och något alkoholförbud aldrig infördes här. Men när USA under åren 1920–1933 provade på att förbjuda alkohol var det här precis vad som hände.

Smuggling och olaglig alkoholtillverkning kom igång i stor skala. Tusentals människor dog eller fick skador av olika sorters fulsprit. Den organiserade brottsligheten växte sig starkare än någonsin, och skjutningar mellan rivaliserande gäng blev vardagsmat. Efter 13 år av ständigt ökande dödligt våld hade USA fått nog, och avbröt förbudsexperimentet.

Och tittar vi på vad narkotikapolitiken har för effekter i Sverige idag ser vi exakt samma sak. Smuggling och langning har blivit en miljardindustri för den organiserade brottsligheten, där polisen uppskattar att enbart cannabis ger de kriminella gängen 10 miljarder om året. Dagliga skjutningar mellan rivaliserande gäng. Brukare som dör av att drogerna de köper visar sig vara spetsade med livsfarliga tillsatser. Och massor med vanliga hyggliga människor som blir trakasserade av myndigheter och rättsväsende bara för att de lugnt och stillsamt har valt att röka en joint.

Hur länge måste vi fortsätta slå nya rekord i antalet gängskjutningar, istället för att erkänna att experimentet med att försöka uppnå det narkotikafria samhället har misslyckats, och välja en mer verklighetsanpassad strategi?

Som vi alla vet är det ingen folkomröstning nu, där vi kan rösta Nej till den havererade narkotikapolitiken. Men förtidsröstningen till riksdagsvalet har öppnat, så just nu kan vi väljare ändå göra våra röster hörda.

Inget riksdagsparti vill legalisera cannabis (ännu), men det finns enskilda politiker som står på riksdagslistorna som vill det. Kampanjen Cannabiskrysset har letat upp sådana kandidater i de olika valkretsarna.

Gå till Cannabiskrysset.org och se om det finns en legaliseringsvänlig politiker från något parti du kan tänka dig att rösta på i just din valkrets. Sätt i så fall ett kryss framför den politikerns namn på valsedeln. Blir vi tillräckligt många som gör det kan det göra så att någon eller några av våra kandidater kommer in i riksdagen på personkryss. Det kan i så fall bli startskottet för en ny och rimligare narkotikapolitik.

Just idag sänder vi en tacksamhetens tanke till de medborgare och aktivister som gjorde att vi slapp ett destruktivt alkoholförbud för 100 år sedan.

Låt oss använda våra valsedlar i det här riksdagsvalet så att våra barnbarnsbarn kan sända en tacksamhetens tanke till oss om 100 år!

Se vem du kan rösta på hos Cannabiskrysset.org

…

Publicerad hos Cannabis i Fokus

Jag har börjat skriva krönikor om narkotikapolitik hos Cannabis i Fokus.

Välkommen att läsa vad jag skriver hos Cannabis i Fokus

Vad vi vill – sammanfattning

• Avkriminalisering och legalisering – vad är vad och varför?
• Avkriminalisera narkotikabruk på rätt sätt
• Legalisera cannabis på rätt sätt
• Avkriminalisera hemodling av cannabis som ett första steg

Tidigare krönikor

Här är de krönikor jag har skrivit fram till mitten av december 2024. Jag kommer inte uppdatera den här listan särskilt regelbundet, så gå till Cannabis i Fokus för nyare krönikor.

• The Lancet: Skademinimering måste ersätta straffinriktad narkotikapolitik
• FN:s kommissionär för mänskliga rättigheter: Avsluta kriget mot drogerna!
• Debatt: Dags för en politik som inte bara bygger på förbud
• Mattias Svensson: Narkotikaförbudet gör att det våras för barnarbetet
• Svenska Narkotikapolisföreningen vilseleder poliser och politiker
• Ledare: Vad kan vi lära av Danmarks nya cannabislag?
• Slöseriombudsmannen: Kampanjen ”Knark är bajs” var bajs
• Cannabisforskaren Amir Englund: Vad kan vi lära av USA?
• ”Krogar mot knark” argumenterar för legalisering – utan att förstå det själva
• Bra att Romina gillade att Kamala gillade marijuana
• Liberalerna på försiktigt rätt spår i narkotikapolitiken
• Debatt: Svensk narkotikapolitik ska rädda liv
• Irland vill avkriminalisera narkotikabrukarna och utreda legalisering av cannabis
• Den ”gyllene rulltrappan” från cannabislangning till systemhotande brottslighet
• Skjutningarna fortsätter medan Gunnar Strömmer vägrar utreda gängens basinkomst
• Johan Wicklén om kriget mot knarket i podden Dialogiskt
• Gängen tjänar pengar på annat också, men knarkhandeln driver barnrekryteringar och våld
• En folkhälsominister som inte vill försöka rädda liv
• Professor: Den svenska rädslan för narkotika är överdriven
• Ja Petra Lundh, polisen måste börja prioritera
• Jakob Forssmed pratar och twittrar om narkotikapolitik
• Forskningsrapport: ”Det ska vara jobbigt att knarka”
• Mattias Svensson: Fel att blunda för legaliseringen
• Trump – och amerikanska folket – stöder legalisering av cannabis
• Kanadas kriminella cannabismarknad fortsätter minska och är nere på 23 procent (Q2 2024)
• Lyssna på Timbro om cannabismarknaden, Gunnar Strömmer!
• Polisens pissprover förstör förtroendet bland unga
• En bättre broschyr mot gängvåldet: ”Legalisera cannabis”
• Miljardregn över polisen – men inga utvärderingar av effekten
• Cannabis är mer normaliserat i Sverige än vad många äldre tror
• SvD ledare: ”I folkhemmet röker de gräs”
• Svar på nykterhetslobbyns missvisande rapport om cannabis i Kanada
• Snabbgenomgång av ESO-rapporten om narkotika
• Narkotikapolitisk sommarläsning: ”Vi ger oss aldrig” av Johan Wicklén
• Fråga din tyska kollega Karl Lauterbach om legalisering, Jakob Forssmed!
• EU:s nya narkotikamyndighet EUDA slår upp portarna
• Podd: Polisdebatt om narkotika – Martin Melin (L) vs. Erik Petschler
• Debatt: ”Grunda besluten på kunskap – inte osakliga argument”
• ”Jag har inte vågat säga att jag ska på Hampafestivalen”
• Legalisera cannabis – en introduktion
• Kanadas lyckade legalisering är en katastrof för nykterhetslobbyn
• Cannabisfrågan blir het i Bryssel den här mandatperioden
• ”EU kan lära av Kanadas lyckade legalisering”
• Rösta på Piratpartiet och kryssa nummer 11. Otto Larsson för laglig cannabis i EU
• Sara Skyttedal: Vi måste modernisera lagarna om cannabis
• Skicka någon som kan cannabis till Bryssel!
• Danska folketingspartiet Alternativet satsar på cannabis i EU-valet
• Legalisering av cannabis blir en EU-fråga
• Narkotikahandeln erbjuder enkla instegsjobb för barn
• Bara Piratpartiet vill att cannabis ska vara lagligt i EU
• Karin Rågsjö (V): Släpp målet om ett narkotikafritt samhälle
• Den restriktiva narkotikapolitiken har blivit systemhotande
• Folklistans Sara Skyttedal: ”Krossa gängen genom att legalisera cannabis”
• Rasmus Ling (MP): Den hårda linjen mot narkotika funkar inte
• Polisen: Tullens rekordbeslag påverkar inte tillgången på narkotika
• Ska cannabis säljas i gångtunnlar eller på Systembolaget?
• Den oansvariga narkotikapolitiken har skördat ännu ett oskyldigt offer
• Fyra miljoner mot nyrekrytering, tio miljarder till gängen
• Debatt: ”Legalisering kan ge samhället fördelar”
• Odramatisk utvärdering av Kanadas legalisering
• Naloxon blir äntligen receptfritt – bra gjort av Jakob Forssmed (KD)
• ”Allt måste mobiliseras mot brott” enligt Gunnar Strömmer – utom narkotikapolitiken
• Medborgarinitiativ om medicinsk cannabis i EU
• Jakob Forssmed utreder alkoholpolitiken (igen). Men absolut inte narkotikapolitiken.
• ESO-rapporten: Kriminaliseringen av narkotika har inte fungerat alls
• Tullens rekordbeslag av narkotika påverkade inte tillgången alls
• Visitationszoner är bara symbolpolitik och riskerar att slösa polisresurser
• Polisen slösar 1.000 heltidspoliser på narkotikabrott
• Polisen har oändliga resurser mot cannabis – men bara då
• Alla riksdagspartierna flyr verkligheten med narkotika
• Forskare: Polisens insatser mot langare förvärrar gängvåldet
• LUF: Skyll inte på partyknarkarna – felet är politikernas misslyckade dogmer
• Narkotikaåret 2023: Det rör sig, men regeringen fortsätter vägra utreda
• Kriminologer: Polisen måste prioritera grov brottslighet framför pinnjak
• Jakob Forssmed (KD) vägrar envist att utreda sin dödliga narkotikapolitik
• Riksdagsfråga: Kan socialminister Jakob Forssmed (KD) tänka sig en vetenskapligt baserad narkotikapolitik?
• Narkotikaforskare vill avkriminalisera brukarna, men faktaresistenta Gunnar Strömmer (M) vägrar
• EU-rapport: Olaglig cannabis driver gängvåldet
• Mycket bra Utrikesbyrån om Tysklands legalisering av cannabis
• Henrik Jönssons 100% om narkotikapolitik med en lobbystyrd KD-politiker
• Erik Berg, LUF: Narkotikapolitik för att hämma den organiserade brottsligheten
• Narkotikautredningens mål: Döda fem gånger fler knarkare än Portugal
• Fem år sedan Kanadas lyckade legalisering av cannabis
• Rikspolischefen kan inte prioritera fast gängvåldet skenar
• Avkriminalisering frigör poliser och minskar gängens cannabismarknad
• Legalisering nämns i samband med krismötet om gängvåldet
• Gängvåldet blir kvar så länge gängen får behålla narkotikamiljarderna
• Vi lever i den nya förbudstidens gangstervälde
• Så kan vi öka gängvåldet
• Tog Magdalena Andersson legg på sin langare när hon själv partyknarkade?
• Osant från Jakob Forssmed som svar på riksdagsfråga om narkotikapolitik och Tyskland
• Ett cannabisrim: ”Jag ville ju bara ta mig en holk”
• Vi kan knäcka gängen – men inte med 10.000 drogtester
• ”Jag sponsrar bara gängkrig när jag är politiker”
• Naiva centerpartister tror att tullen kan stoppa all narkotika vid gränsen
• Jakt på narkotikaköpare gynnar bara gängen
• Tyskland hoppas avkriminalisera innehav och hemodling av cannabis redan i år
• EU-parlamentariker höll seminarium om legalisering av cannabis
• Att partierna duckar narkotikafrågan är förståeligt men kortsiktigt
• Väldigt lite knark i Almedalen i år
• Avkriminalisera ringa narkotikabrott och frilägg 1000 poliser
• Polisen lägger ner det mesta utom ringa narkotikabrott
• Polisen i Gävle vill drogtesta ungdomar med fel politiska åsikter
• God narkotikatillgång och långsiktigt sjunkande priser trots inflation och polisinsatser
• 14-åringar vill bli kontraktsmördare, men Gunnar Strömmer vill inte ens utreda narkotikapolitiken
• Cannabisbruket i Sverige flera gånger högre än vad nykterhetslobbyn trodde
• Regeringens hårdare brukarjakt riskerar att förvärra problemen med gängen
• Låt polisen prioritera riktiga brott istället för medelålders kvinnor som röker på
• Det är roligt att kämpa för legalisering av cannabis, för vi vet att vi kommer vinna
• Tyskland börjar med försiktig legalisering av cannabis. Bra!
• Svenska Nyheter visade att regeringens narkotikapolitik är sämre än ett skämt
• Bra om partyknarkare och narkotikapolitik i Svenska Nyheter
• KD behöver se över sin narkotikapolitik, så tillsätt utredningen nu!
• Sex riksdagsledamöter som vill utreda avkriminalisering av narkotikabrukarna
• Att fylla fängelserna med smålangare är vansinne
• Att trakassera brukarna minskar inte narkotikabruket
• EU diskuterar legalisering av cannabis
• Det är inte partyknarkarna som ska skämmas, det är politikerna
• Justitieminister Gunnar Strömmer i Agenda
• Centerpartiet i Malmö vill legalisera cannabis
• Studie: Cannabislegalisering påverkar inte antalet som behöver psykosvård
• Pdf: Legalisera cannabis – en introduktion
• Klockren Sara Skyttedal om narkotikapolitik i 30 minuter
• Vem ska förnya narkotikapolitiken om inte Sara Skyttedal?
• Jakob Forssmed (KD) vill absolut inte utreda avkriminalisering
• Polisledningen prioriterar pinnjakt istället för gängvåldet
• Ingen ny narkotikapolitik mot gängen – trots att det finns förslag
• Kanadas legalisering av cannabis har halverat de kriminellas intäkter
• Avkriminalisering av narkotikabruk räddar liv i Portugal
• Narkotikapolitisk årskrönika 2022 – islossningens år
• Bra start på debatt om cannabis av Sara Skyttedal (KD)
• Ingen ny narkotikapolitik från Jakob Forssmed och regeringen – än så länge
• Ny dödsdrog i Amsterdam: snus
• Legaliseringsvågen rullar vidare i USA – och i EU
• Eniga narkotikaforskare vill att regeringen utreder kriminaliseringen
• Låt narkotikautredningen utreda kriminaliseringen
• Gängens bästa cannabiskunder skulle hellre odla själva istället
• Nya ministrarna ännu inte låsta om narkotikapolitik & nyrekrytering
• Tre narkotikastrategier som inte fungerar mot gängen – och en som gör det
• Avkriminalisera narkotikabrukarna och låt polisen prioritera gängvåldet
• God tillgång på cannabis och sjunkande priser, trots alla insatser av tull och polis
• En del goda nyheter för cannabis i regering och riksdag
• Narkotikadebatt mellan riksdagspartiernas ungdomsförbund
• 100 år sedan folkomröstningen om alkoholförbud
• Från onsdag kan du rösta för legalisering av cannabis
• Den nya förbudstidens skenande våldsutveckling i Sverige
• Bara legalisering stoppade förbudstidens gangstervälde
• Att hålla fast vid dagens narkotikapolitik är omdömeslöst
• Johan Pehrson (L) vill utreda avkriminalisering av cannabis
• EU-parlamentariker tar initiativ för legalisering av cannabis
• Avkriminalisera hemodling av cannabis som ett första steg
• Almedalstalare, kräv utredning av narkotikan och gängvåldet!
• Inget parti vågar ta i narkotikapolitiken som driver gängvåldet
• Gängvåldet är en naturlig följd av den svarta narkotikamarknaden
• Nej, (S) är inte köpta av gängen
• Gärna misstroendevotum – men sen då?
• Sökes: Riksdagskandidater som vill legalisera cannabis
• Cornelia Jakobs räddade rösten med CBD-olja
• Vilken fritidsgård lockar mer än 30.000 i veckan?
• Gängbrottslighet är priset vi betalar för att förbjuda narkotika
• Bra bok: ”Vi ger oss aldrig” av Johan Wicklén
• Kommer batongliberalen Johan Pehrson svänga i narkotikafrågan?
• Det finns bra politiker i narkotikafrågan
• Pissproverna lär kidsen hata aina
• En riggad narkotikautredning med skygglappar
• Cannabiskrysset – en tvärpolitisk personvalskampanj valet 2022
• Medicinsk cannabis finns i Sverige, men…
• Legaliseringen fortsätter ta pengar från de kriminella i Kanada
• Gängen kan inte ersätta cannabismiljarderna med ”annat”
• Systembolaget är som gjort för att sälja cannabis
• Partiledardebatt: Gängen får behålla cannabismiljarderna
• Legalisera cannabis på rätt sätt
• Avkriminalisera narkotikabruk på rätt sätt
• Narkotikapolitiken är vår tids Vipeholmsexperiment
• Kriminaliseringen av narkotika är ett enormt – och misslyckat – socialt experiment
• Cannabis ger de kriminella runt 10 miljarder om året
• Valåret 2022 kan bli början till slutet på cannabisförbudet
• God Fortsättning och Gott Nytt År i narkotikapolitiken!
• Det rör sig i narkotikafrågan både i Europa och Sverige
• Avhopparverksamhet hjälper inte så länge narkotikapengarna finns kvar
• Vänd på varje sten – utred legalisering av cannabis för att ta pengarna från gängen
• Avkriminalisering och legalisering – vad är vad och varför?
• Ingen stat har ångrat att de legaliserade cannabis
• Avkriminalisera eget bruk och låt polisen prioritera riktiga brott!
• Svagt stöd för avkriminalisering på Socialdemokraternas kongress
• Sverige har dödligast narkotikapolitik i hela EU
• MUF är den vuxne moderaten i rummet i narkotika- och kriminalpolitiken
• Legalisering av cannabis fungerar för att minska den kriminella sektorn
• Nooshi Dadgostar (V) vill se hårdare jakt på brukare av narkotika, fast det inte har fungerat i 40 år
• Fler poliser behövs, men det kommer inte minska narkotikamarknaden
• Marijuanarökande Magdalena Andersson borde förstå narkotikagängens ekonomi bättre
• Avkriminalisering av narkotikabruk blir valfråga i Norge
• Utred avkriminalisering! kräver DN, SvD och andra
• Polischef förvånad över att miljarderna lockar
• The Lancet visar vägen i narkotikapolitiken
• EU-parlamentariker startar Allians för Medicinsk Cannabis

Äldre inlägg om narkotikapolitik på den här bloggen:

• Regeringen inför nollvision för narkotikadödlighet
• Gott Snack om narkotikapolitik
• ”Knarkpengarna driver gängvåldet” säger alla. Så varför vill ingen ta bort de pengarna från gängen?
• Nooshi Dadgostar (V): ”Partyknarkandet måste få ett slut. Polisen måste få större resurser och direktiv att stoppa köparna”
• Cannabismarknaden värd mellan 1,2 och 3,1 miljarder om året för de kriminella (enligt CAN)
• Legalisera cannabis och ta pengarna från gangstergängen
• Morgan Johansson (S) om regeringens narkotikapolitik
• Estland har INTE avkriminaliserat narkotikabruk
• Cannabis i Kanada ett år efter legaliseringen: ingen ökning av bruket, 40% av marknaden nu laglig (faktaunderlag)
• Bra SD-motion om medicinsk cannabis
• Cannabis värt 10 miljarder om året för de kriminella gängen (enligt avloppsmätning)
• Polisens årsredovisning (2018): 1.200 årsarbetskrafter på narkotikabrott, varav 800 poliser
• Sex och knark: Samma idiotargument från moralisterna på Ottars tid som idag
• En human nollvision i narkotikapolitiken

Tidningen Syre skriver:

Nu börjar basinkomstveckan som bjuder på aktiviteter för alla som är intresserade av basinkomst.

Men en som inte kommer delta är Christian Engström, tidigare EU-ledamot för Piratpartiet, och en av dem i Sverige som drivit frågan om basinkomst mest. Han har lagt ned sitt engagemang i basinkomst helt.

– Jag orkar inte banka huvudet i väggen längre, säger han.

Christian Engström har tidigare räknat på hur mycket det skulle kosta att finansiera en basinkomst, och för några månader sedan presenterade han en ny modell. Den innebar att alla personer under en viss inkomstnivå skulle få 10 000 kronor efter skatt om de var ensamstående, samt mer till den som försörjer barn.

– Jag hade hoppats att den modellen kunde tjäna som underlag för en seriös diskussion. Men när jag presenterade den på Facebook visade det sig att de flesta ”anhängarna” till basinkomst bara var intresserade av att klaga på att miljonärer och höginkomsttagare inte fick lika mycket pengar som fattiga. Har man den ingången, att alla ska få gratis pengar vare sig de behöver det eller inte, då är basinkomst bara en helt verklighetsfrämmande flumidé. Och då är idén politiskt stendöd, och inte värd att lägga mer tid på i nuläget, säger han.

Läs mer hos Tidningen Syre

Kommentarer på Facebook

Basinkomsten ersätter försörjningsstöd och bostadsbidrag till barnfamiljer, helt automatiskt och utan att man behöver fylla i några blanketter eller vara beroende av en handläggares godtycke

Behovet av försörjningsstöd (socialbidrag) försvinner nästan helt med basinkomst. För nästan alla som har försörjningsstöd idag ger basinkomsten mer pengar per månad än försörjningsstödet, och är inte beroende av en handläggares godtycke. Det här gäller både ensamstående och föräldrar med försörjningsansvar för sina barn. Eftersom nivån på basinkomsten är satt så att alla får så att de klarar att försörja både sig själva och sina barn, försvinner nästan hela behovet av försörjningsstöd automatiskt.

Vi kan ha kvar dagens regler för försörjningsstöd för att fånga upp ovanliga specialfall som inte täcks av basinkomsten. Ett exempel på ett sådant specialfall är 18-åringar (och i vissa fall yngre tonåringar) som brutit med sina familjer och flyttat hemifrån av sociala skäl. De får inte någon egen basinkomst förrän i juli det år de fyller 19, men de kan få hjälp av socialtjänsten enligt dagens regler. De reglerna kan vi låta vara kvar, för totalt sett handlar det om så få fall att det inte påverkar den ekonomiska kalkylen nämnvärt.

Försörjningsstödet kostade 11,6 miljarder i utbetalningar år 2019. I den siffran ingår både pengarna som bidragsmottagarna får att leva på (riksnormen) och pengarna för att täcka boendekostnader. Om vi låter 100 miljoner av de pengarna vara kvar inom försörjningsstödet för att täcka de specialfall som inte täcks av basinkomsten, får vi 11,5 miljarder över som kan gå direkt till finansieringen av basinkomsten.

Idag går det åt 4.000 socialarbetare på heltid för att administrera utbetalningarna av försörjningsstöd. En tänkbar åtgärd skulle kunna vara att ge dem sparken, och därmed spara runt 3 miljarder i löne- och kringkostnader. Men det tycker jag är en dålig idé, så det föreslår jag inte. Istället tänker jag mig att de här 4.000 socialarbetarna ska jobba kvar, men istället för att sitta och nobba folk stålar ska de arbeta med det de är utbildade för, nämligen att hjälpa människor med mer komplicerade problem än att de bara saknar pengar. Sverige har idag stora problem med utanförskap och bristfällig integration. Att basinkomstreformen frilägger 4.000 färdigutbildade socialarbetare som redan finns på plats ut i kommunerna kan förhoppningsvis bli till stor hjälp för att komma tillrätta med de problemen.

Bostadsbidrag för barnfamiljer

Bostadsbidragen för barnfamiljer och unga vuxna behövs inte heller med basinkomst, på precis samma sätt som försörjningsstödet. Vi kan ha kvar de lagar och regler som styr bostadsbidragen till barnfamiljer idag, för att fånga upp eventuella specialfall. Men så som basinkomsten är konstruerad, med extra pengar till familjer med barn, bör behovet av bostadsbidrag för barnfamiljer försvinna automatiskt.

De här bostadsbidragen går under ”Utiftsomårde 12 – Ekonomisk trygghet för familjer och barn” i statsbudgeten, och kostade 4,6 miljarder i utbetalningar år 2019 (tabell sid 102 i statens årsredovisning). Om vi låter 100 miljoner ligga kvar för att täcka eventuella specialfall, blir det 4,5 miljarder som vi kan ta till finansieringen av basinkomsten.

Gissningsvis tillkommer det några hundra miljoner i administrativa kostander för att betala ut de 4,6 miljarderna i behovsprövade bostadsbidrag, men jag har inte letat upp någon referens på de kostnaderna, så den besparingen ingår inte i den här kalkylen.

Observera att det bara är bostadsbidragen till barnfamiljer och unga vuxna som faller bort som en naturlig konsekvens av basinkomsten. Bostadsbidragen som ingår i andra system berörs inte, utan får finnas kvar som tidigare:

• Bostadsbidrag till pensionärer blir kvar, eftersom pensionärer inte omfattas av det här förslaget till basinkomstsystem
• Bostadsbidrag till personer med sjukersättning blir kvar, eftersom de ingår som en integrerad del i systemet för sjukersättning (sjukpension), och vi har sagt att vi inte vill göra några försämringar för sjukpensionärerna

Sammanfattningsvis får vi alltså 11,5 miljarder i besparingar på försörjningsstödet och 4,5 miljarder i besparingar på bostadsbidragen, vilket tillsammans blir 16 miljarder. Fast ”besparingar” är egentligen fel ord. De familjer som idag har försörjningsstöd och/eller bostadsbidrag kommer fortsätta få minst lika mycket pengar utbetalda, så det handlar inte om någon minskning av statens utgifter totalt. Men de här 16 miljarderna som vi betalar idag genom byråkratiska behovsprövade system kan vi istället styra om till det generella och automatiska basinkomstsystemet. Resultatet blir ökad trygghet och rättssäkerhet för dem som är i behov av stöd, samtidigt som byråkratin och administrationskostnaderna minskar.

…

Kommentarer på Facebook

Innehållsförteckning: Alla inlägg i serien

Polisen har gett en minderårig flicka tillstånd att anordna en sittstrejk där afghaner kräver att utvisningarna till Afghanistan ska stoppas samt att pensioner och LSS-stödet ska höjas och dessutom stödjer de en BB-ockupation. Det är en aning förvånande att en icke myndig person kan vara juridiskt ansvarig för en så pass stor händelse som en […]

Ny bloggadress från den 8 december är meritwager.nu. Adressen meritwager.se har släckts ner och det går tyvärr inte att peka om därifrån till den nya adressen. här sajten på meritwager.wordpress.com kommer inte längre att uppdateras. Alla nya inlägg finns på meritwager.nu. Välkomna dit! Följ gärna med till den ”gamla” sajten – med den nya layouten –  på den nya adressen !

Så här ser asylbeslutsläget i Finland ut för tiden 1 januari –4 december 2016. Totalt har 26.201 beslut fattats: 27 procent av dem positiva, 50 procent negativa. Resten, 23 procent av asylansökningarna, är avskrivna eller avvisade utan prövning.

Läs först: Finland. ”Överenskommelsen med Afghanistan ingicks i oktober. Återsändandet har redan påbörjats.” – 30 november 2016. Nu kommer nya bud om Sveriges återtagandeavtal med Afghanistan. Från att första ha ansetts gälla (5 oktober 2016) meddelades att det inte gällde eftersom det afghanska parlamentet sagt nej (30 november 2016), ska det nu ändå gälla (6 december 2016). […]

Klicka på textrutan för att läsa hela talet (på svenska). Ur presidentens tal: I många internationella jämförelser hör Finland till den absoluta världstoppen. Undersökningar har visat att Finland hör till de bästa i världen i fråga om bland annat ärlighet, innovativitet, läskunnighet och skolframgångar samt flickors möjligheter. Vi har också bedömts vara världens mest stabila […]

Klicka på bilden för att läsa – på engelska – en artikel skriven av den amerikanske reportern Russell Snyders minnen från ett självständighetsdagsfirande. Den börjar så här: One of Finland’s most inspiring celebrations arrives every year on December 6: Independence Day. What I find interesting about Independence Day is the combination of solemnity and enjoyment. For example, […]

Klicka på text- och bildrutan för att komma all texten. Den 30 november 2016  skrev jag texten Finland. ”Överenskommelsen med Afghanistan ingicks i oktober. Återsändandet har redan påbörjats.”. Ur texten, uttalande av inrikesministeriets kanslichef och Finlands förhandlare med Afghanistan, Päivi Nerg: Överenskommelsen med Afghanistan ingicks i oktober. Återsändandet har redan påbörjats. Den (överenskommelsen, min anm.) gäller. Moderaterna var […]

Klicka på textrutan för att läsa hela artikeln på Hufvudstadsbladets sajt. Ur artikeltexten: Finland tar Facebook till hjälp för att begränsa antalet asylsökande. Genom information som ska spridas i Irak, Afghanistan och Somalia vill Utrikesministeriet få dem som anses sakna asylgrunder att inte alls åka. – Målet med kampanjen är att minska på antalet ogrundade […]

Min långtida vän och Mummelförlagets författare Aniram Niletram är död. Hon lämnade livet natten till den 30 november, lugnt och fridfullt. Mina minnen av och med henne sträcker sig över hela livet. Hon var en mycket begåvad, intelligent, bildad människa och trots decennier i Sverige var hon genuint finlandssvensk i både själ och hjärta. Och i […]

Apropå moderata avböner, särskilt Mikael Sandströms De goda föresatserna och haveriet utan återvändo i Kvartal, och alla kommentarer på dem (som bland annat Därför kan moderata avböner gynna SD i Svenska Dagbladet): Jag som har försökt stå rak genom migrationsstormarna; jag som har önskat att någon, ”dom”, S, M – någon i faktiskt ansvarig ställning […]

Klicka på textrutan för att komma till inslaget i Sveriges Radio. Den 2 december kom besked från Migrationsverket att familjen Ahmadi (se texter nedan) får ett tvåårigt arbets- och uppehållstillstånd efter att de lämnat in nya ansökningar från ett land utanför Sverige. Det är alltså inte – som så många nu slarvigt uttrycker det – så […]

Klicka på textrutan för att läsa hela texten på Yles sajt (på engelska).   Finsk polis utför tvångsutvisningar av irakier som fått avslag på sina asylansökningar Utdrag texten, på engelska: Charter flights arranged by the Finnish police have carried 1,500 rejected asylum seekers voluntarily back to Iraq since the turn of the year, while the International […]

Migrationsverket, Migri, meddelar: Finland eftersträvar praktiskt samarbete med de ryska migrationsmyndigheterna De finska och ryska migrationsmyndigheterna träffas idag, den 1 december. Syftet med träffen är att främja samarbetet mellan myndigheterna utgående från det samarbetsprotokoll som undertecknades av det finska Inrikesministeriet och de ryska migrationsmyndigheterna den 22 mars 2016. I samarbetsprotokollet har parterna förbundit sig att […]